Klarar man zombies klarar man allt

Risken för katastrofer är verklig och som  geografiskt områdesansvarig myndighet är vi på länsstyrelsen i Kronoberg glada att frågan om både det offentliga och den enskilda individens ansvar får uppmärksamhet i media. Igår vigde Svenska Dagbladet, till min förtjusning, ett flertal uppslag till artiklar om domedagsprofetior och zombieapokalypser. Svante Werger på Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap, MSB, kommenterar scenariot ”virus ger global zombieinvasion”:

MSB har inte tittat på det. Men i USA har Smittskyddsinstitutet gjort scenarier om en zombiesmitta, för att illustrera vikten av god beredskap. Klarar man sombies klarar man allt, är budskapet.

Apokalyps

Bild hämtad från Svenska Dagbladet. Se länklista längst ner.

Någon som är väl förberedd är Helena Mattsson, survivalist, som går sin egen väg för att klara kriser och katastrofer. I sin stuga på 13kvm² har hon beredskap för att klara sig på egen hand utan både el och vatten ett bra tag, vare sig det är en förutsedd eller helt oväntad händelse som slår till. I SvD-reportaget berättar Helena varför hon vill vara så självhushållande som möjligt.

 Oavsett så vill jag vara förberedd. Det kan ju hända även mindre katastrofer, som att man kan bli arbetslös eller sjuk.

Läs gärna hela reportaget om Helena i SvD här, och fundera på hur din egen beredskap ser ut!

Skärmdump från Svenska Dagbladet. Se länklista nedan.

Skärmdump från Svenska Dagbladet. Se länklista nedan.

Det är också härligt att se hur SvD lägger in en artikel om hur det skulle sett ut om det var på film – vad skulle hjälten göra då? Dels ger det en extra visuell krydda, men det är också härligt att se att vår kommande regionala lansering i Krissamverkan Kronoberg för att stärka den enskilde ligger helt rätt i tiden. I början av 2013 planeras lanseringen som ska göra det lättare för individen att lära sig mer om hur man själv kan förbereda sig. Läs mer om detta i nästkommande inlägg här på bloggen.

Vad skulle hjälten göra1

Vad skulle hjälten göra2

Vad skulle hjälten göra6

Dessa tre illustrationer är hämtade från Svenska Dagbladet. Se länklista nedan.

Jag, och hela apparaten för samhällsskydd och beredskap, uppmanar liksom Svante Werger gör i SvD, att folk borde följa de checklistor och råd som finns gällande vad man bör ha hemma. En liten krislåda helt enkelt. För precis som Svante poängterar,

– Om enskilda förbereder sig kan samhället koncentra sig på dem som behöver hjälpen mest.

Hjälp oss att hjälpa, fråga dig själv om du är redo!

/Martina

 

Länkar till texter och bilder:

Annonser

Kommunikationsplan, styrgruppsmöte och utveckling!

Det kan råda förvirring och missförstånd om varför det inte bloggats på någon vecka. Det kan lätt misstolkas som att det inte finns någonting att blogga om – när sanningen är att det finns för mycket att blogga om och för lite tid till bloggandet. Det händer otroligt mycket med projektet helt enkelt, och det är vi så tacksamma och glada över!

Arbetet med byrån går i snabb takt framåt (alla som vet hur myndighetstakt brukar lunka på förstår min glödje) och på torsdag ska jag tillsammans med Abebea+RÖD presentera den framtagna kommunikationsplanen för 2012-2015 för styrgruppen i Krissamverkan Kronoberg. Det är ett viktigt möte eftersom styrgruppen kommer göra sin verksamhetsplanering för 2013 – och då även betämma hur mycket tid och resurs varje aktör kan putta in i medborgarprojektet (Kriskommunikation i vardagen). Det är den regionala och lokala förankringen.

Nationellt är vi fortfarande pilotlän åt MSB och kommer inom kort ha en ny avstämning om det fortsatta samarbete och utbytet, hur vi ska förvalta det som senaste året givit oss erfarenhetsmässigt och hur vi ska jobba framåt. Vi på länsstyrelsne har också skickat in ansökningar för nya projektmedle för att kunna fortsätta bedriva projektet och samarbetet med MSB. Besked väntas inom några månader. Det händer mycket på en gång!

Dessutom hoppas jag kunna avslöja en stor nyhet inom några veckor, men först måste vi ha helt klartecken. Håll till godo för än mer utveckling och förutsättningar för höstens arbete!

Tills dess kan du alltid följa projektet och Krissamverkan Kronoberg på facebook.

/Martina

 

Samarbete med Civilförsvarsförbundet

Det är dagarna mellan jul och nyår, och således ett tyst och lugnt öppet kontorslandskap på länsstyrelsen denna veckan. Det återstår officiellt tre av Medborgarprojektets från början 115 arbetsdagar och 2011 övergår lika snart till 2012. Men det är ingen ursäkt att ligga på latsidan!

Länsstyrelsen i Kronobergs län har sökt och beviljats medel från 2:4 anslaget (Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap) för att fortsätta utveckla arbetet med kriskommunikation i vardagen. Det innebär att arbetet som startades under namnet Medborgarprojektet kommer att fortsätta utvecklas under hela 2012, och förhoppningsvis ännu längre.

I mitten av januari börjar det nya ”mötesåret” och flera dagar är redan inbokade för träffar med arbetsgrupper både regionalt och nationellt, samt ett möte som jag förbereder idag – med Civilförsvarsförbundet i Kronoberg. Det tidigare samarbete som funnits länsstyrelsen och Civilförsvarsförbundet emellan kommer sannolikt återupptas och rota sig på nytt under 2012. Det finns redan ett samarbete på lokal nivå, vilket både är betryggande och ger förutsättningarna för ett regionalt samarbete en flygande start.

Såhär skriver Civilförsvarsförbundet själva på sin hemsida:

”Civilförsvarsförbundet är en idéburen, medlemsdriven organisation för säkerhet till vardags och vid kris. Vi finns för att utbilda, informera och hjälpa. 

Civilförsvarsförbundet lär ut säkerhetsmedvetande. Med hjälp av lokalföreningar och instruktörer runt om i hela Sverige ordnar vi korta kurser om 2 – 8 timmar. Vi lär dig klara nödsituationer som längre elavbrott, förorenat dricksvatten, en längre tids isolering eller nödsituationer utomhus. Kurserna arrangerar vi i nära samarbete med de myndigheter som har ansvaret. 

Vårt mål är att allmänheten ska bli tillräckligt rustad för att själv kunna förebygga och hantera nödsituationer. Olyckor, kriser, väderförändringar – allt kan man förebygga och hantera. Ju fler som kan hantera krissituationer, desto bättre klarar vi oss tillsammans när kriser drabbar oss. 

Vi välkomnar både medlemmar och kursdeltagare oavsett ålder, kön och etnisk bakgrund. Det viktigaste är att du vill göra något för din egen och samhällets säkerhet.”

Hitta Vilse, en av kurserna för barn som förbundet anordnar.

Följ hur samarbetet utvecklas här på bloggen!

/Martina

Regionalt/nationellt perspektiv

I torsdags träffade jag, som tidigare annonserats, en grupp engagerade personer som arbetar med den enskildes säkerhet på nationell nivå. Med en mix av forskare och olika spetskompetenser från MSB fördes flera intressanta diskussioner och resonemang kring ”huret”. Hur ska vi i praktiken arbeta med att stärka den enskilde i sin förmåga att agera i kris? Vad är det egentligen vi ska bidra med, informationsinsatser riktade mot specifika behovsgrupper? Vilka konkreta resultatmål kan vi förhålla oss till, eller skapa?

Göran Lindmark och Christina Andersson från MSB presenterade en inriktningsmodell och matris för att försöka sammanställa hur arbetet med den enskildes säkerhet kan beskrivas och konkretiseras. Dessa ”verktyg” tror jag kan komma att bli en viktig pusselbit för att implementera arbetet i respektive organisation som vi representerar.

Det fanns också ett intresse från mötesdeltagarna att få se mer av designstudenternas alster och Kronobergs arbete med frågan – vilket självklart är både kul och uppmuntrande. Jag tror definitivt att ett fortsatt samarbete i denna grupp kommer generera både kunskapsutbyte och en snabbare och effektivare väg mot de mål som är gemensamma.

Under veckan ska Kronoberg lämna synpunkter på ovan nämnda matris. Hur arbetet utvecklar sig kommer givetvis att återges här i bloggen, och det finns alltid utrymme för synpunkter. Vad anser du är absolut viktigast att ha i åtanke då man jobbar med ett begrepp som ”den enskildes ansvar”, gällande krisberedskap?

/Martina

Möten och utveckling

Precis som beskrivs i inlägget om själva uppdraget nedan, innebär projektet både att synliggöra och vidareutveckla.

För att synliggöra det arbete som redan görs, bland våra samverkansparter i Krissamverkan Kronoberg och andra aktörer, tittade vi oss omkring och påbörjade en kartläggning. De frågor vi utgick ifrån kan sammanfattas som följer: Vilka aktörer arbetar redan med frågan om den enskildes ansvar eller har intresse av att gör det? Vilka aktörer tror vi är intresserade av att samarbeta och nätverka, för att öka spridningen av kunskap och förståelse för den enskildes ansvar?

Med dessa frågor som utgångspunkt började undertecknad att träffa människor från olika organisationer, såväl internt som externt. Varje möte har inletts med en intention om att diskussionerna ska vara förutsättningslösa. Var och en har berättat sin historia och relation till begreppen egenansvar, krisberedskap och kriskommunikation. Detta har också skapat ett flertal olika ingångar till projektets kärna, där ingen är den andra lik. Varför jag inte tycker det är ett dugg problematiskt att alla vill jobba på olika sätt? För att det är helt fantastiskt att så många människor, inom så olika organisationer, brinner lika mycket för frågan.

Ju fler idéer desto bättre. Ju mer liv vi kan blåsa i frågan desto gynnsammare. När jag träffade Anna Bertland, projektledare för Medborgarkontoret¹ i Växjö, diskuterade vi hur man på bästa sätt kan nå ut med samhällsinformation till personer med bristande kunskaper i både svenska språket och det svenska krishanteringssystemet. Är det en självklarhet vad det offentliga ansvarar för eller vart man ska vända sig för mer information? Hur bra är det offentliga på att bemöta personer som har med sig en annan kultur och ett annat språk i bagaget? Förstnämnda frågan vågar dock påstå gör sig gällande till större delen av Sveriges befolkning, och inte någon specifik behovsgrupp.

Vad vi under mötet var rörande överens om var att Medborgarkontoret borde vara en självklar plats för såväl möten med människor som en plats för att förmedla information om både individens eget ansvar, krishantering och kriskommunikation. Om det kommer att ske genom workshops, tryckt material, med hjälp av designstudenternas arbeten eller på något helt annat sätt – det får tiden utvisa. Medborgarkontoret har officiell invigning den 3 december, och innan dess träffar jag Anna Bertland för att driva frågan vidare.

Kommer du att följa utvecklingen?

Längre fram dyker det upp fler berättelser om vilka jag har träffat och vad vi pratat om. Möten med människor, är kärnan till utveckling. Are you with me?

/ Martina

¹Medborgarkontor är ett kontor för offentlig service, i första hand given av kommuner, där kontaktfunktionen från flera olika offentliga enheter samlokaliseras för att ge medborgaren lättare åtkomst. I medborgarkontoren erbjuds också förutom rent administrativ service, möjlighet få tillgång till samhällsinformation och ibland även rådgivning i ekonomiska och juridiska frågor.