Klarar man zombies klarar man allt

Risken för katastrofer är verklig och som  geografiskt områdesansvarig myndighet är vi på länsstyrelsen i Kronoberg glada att frågan om både det offentliga och den enskilda individens ansvar får uppmärksamhet i media. Igår vigde Svenska Dagbladet, till min förtjusning, ett flertal uppslag till artiklar om domedagsprofetior och zombieapokalypser. Svante Werger på Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap, MSB, kommenterar scenariot ”virus ger global zombieinvasion”:

MSB har inte tittat på det. Men i USA har Smittskyddsinstitutet gjort scenarier om en zombiesmitta, för att illustrera vikten av god beredskap. Klarar man sombies klarar man allt, är budskapet.

Apokalyps

Bild hämtad från Svenska Dagbladet. Se länklista längst ner.

Någon som är väl förberedd är Helena Mattsson, survivalist, som går sin egen väg för att klara kriser och katastrofer. I sin stuga på 13kvm² har hon beredskap för att klara sig på egen hand utan både el och vatten ett bra tag, vare sig det är en förutsedd eller helt oväntad händelse som slår till. I SvD-reportaget berättar Helena varför hon vill vara så självhushållande som möjligt.

 Oavsett så vill jag vara förberedd. Det kan ju hända även mindre katastrofer, som att man kan bli arbetslös eller sjuk.

Läs gärna hela reportaget om Helena i SvD här, och fundera på hur din egen beredskap ser ut!

Skärmdump från Svenska Dagbladet. Se länklista nedan.

Skärmdump från Svenska Dagbladet. Se länklista nedan.

Det är också härligt att se hur SvD lägger in en artikel om hur det skulle sett ut om det var på film – vad skulle hjälten göra då? Dels ger det en extra visuell krydda, men det är också härligt att se att vår kommande regionala lansering i Krissamverkan Kronoberg för att stärka den enskilde ligger helt rätt i tiden. I början av 2013 planeras lanseringen som ska göra det lättare för individen att lära sig mer om hur man själv kan förbereda sig. Läs mer om detta i nästkommande inlägg här på bloggen.

Vad skulle hjälten göra1

Vad skulle hjälten göra2

Vad skulle hjälten göra6

Dessa tre illustrationer är hämtade från Svenska Dagbladet. Se länklista nedan.

Jag, och hela apparaten för samhällsskydd och beredskap, uppmanar liksom Svante Werger gör i SvD, att folk borde följa de checklistor och råd som finns gällande vad man bör ha hemma. En liten krislåda helt enkelt. För precis som Svante poängterar,

– Om enskilda förbereder sig kan samhället koncentra sig på dem som behöver hjälpen mest.

Hjälp oss att hjälpa, fråga dig själv om du är redo!

/Martina

 

Länkar till texter och bilder:

Annonser

Jonas Landgren om myndigheter i sociala medier

Länk till Bambuser: http://bambuser.com/v/3120268#t=146s Enkel, intressant och lättsmält föredrag kring myndigheters användande av sociala medier!

Via länken hittar du också flera andra spännande föredragningar från dagen ”Myndigheter i sociala medier” som arrangerades av MSB.

/Martina

Zombieapokalyps eller ufoangrepp?

Det bästa med kreativa uppstartsmöten är enligt mig att man får har fantasi som rör sig långt utanför de realistiska ramarna. Alla tankar och ideér är inte bara välkomna utan också uppskattade – ju mer surrelaistisk desto bättre. Långt ifrån verkligheten och helst ogenomförbart – då snackar vi.  

Idag har vi äntligen haft vårt första möte med byrån Abeba+Röd som ska hjälpa oss att ta fram en kommunikationsplan för arbetet med Kriskommunikation i vardagen.  Mötet kändes riktigt bra och det kändes som att vi pratade samma språk. Efter utsvävningar om mördarspindlar, tvättmedelsreklamer, ufon, zombieapokalyps och train-survival-kit är jag övertygad om att nästa träff om två veckor kommer kännas minst lika bra.

Mer om själva projektet finns att läsa i tidigare inlägg här på bloggen, här och här till exempel. Hoppas ni vill följa oss på den här resan!

/Martina

Studiebesök på Skydd och beredskap

 

20120723-082837.jpg

20120723-082845.jpg

 

Under senvåren hade vi ett antal skolklasser på studiebesök här på länsstyrelsen i Kronobergs län. Eleverna var intresserade och nyfikna och ställde bra frågor om kriser och katastrofer – men kunde också svaren på många av de kluriga frågor som jag ställde till dem! Det var riktigt spännande att höra deras tankegångar och idéer kring stormar, stora bränder och andra krishändelser.

Före semestern fick vi den fina hälsningen ovan från en av klasserna 🙂

/Martina

Nätverket Krissamverkan Kronoberg & samverkansstaben

För ett tag sedan fick jag en fråga som jag tänkte ta tag i och försöka besvara. ”Utveckla gärna beskrivningar om de olika staberna, samverkansstab och hemmastab. Hur fungerar de, vad har de för syfte och uppgift? Hur relaterar de till sin omgivning?” Jag börjar i den ände som beskriver nätverket, och tar mig mot samverkansstabens syfte i lite längre ner.

 

Krissamverkan Kronoberg – för ett tryggt och säkert Kronoberg i vardag och i kris

 

Krissamverkan Kronoberg är ett nätverk för krisberedskapssystemets aktörer i Kronobergs län och består av länsstyrelsen, polisen, landstinget, samtliga kommuner och räddningstjänster samt försvarsmakten. Organisationen Krissamverkan Kronoberg är ett löst kopplat system där händelseutvecklingen sätter ramen för styrmekanismerna. För att skapa och upprätthålla ett effektivt samarbete i den gemensamma krishanteringen utgår nätverket från en värdering som innebär att samverkan mellan aktörerna och samordningen i samverkansstaben ska betraktas som självklar. Den minst drabbade aktören ska hjälpa den mest drabbade aktören, och alla inblandade ska ska förmedla ett gemensamt budskap till allmänhet och media.

Gemensam värdegrund:

  • Snabb, koordinerad och väl avvägd krisledning
  • Aktiv omvärldsbevakning och analys
  • Ett lärande nätverk med kompetens för det oväntade
  • Gemensamma arbetssätt, rutiner och stödverktyg

Nätverket hålls samman genom ett aktivt arbete med både arbetsgrupper för olika ansvarsområden, bredare nätverksmöten och gemensam utbildning och övning. Antalet arbetsgrupper är dynamiskt, och likaså dess inriktningar beroende på vilka projekt etc. som bedrivs i länet. De grupper som är beständiga är Styrgruppen, Stab och ledning, Kriskommunikation, Utbildning och övning, Krisstöd, Räddningstjänst och Beredskapssamordnare. Exempel på grupper som kommit till i takt med nätverkets utveckling är Medborgarprojektet, Rakel och Styrel.

Organisationsskiss

Bilden ovan visar hur Krissamverkan Kronoberg är organiserat i vardag (med arbetsgrupper etc.) och vad som sker i kris. I skarpt läge sammankallas tjänsteman i beredskap (TiB) på länsstyrelsen och landstinget, polischef i beredskap och räddningschef i beredskap till ett Gsam-möte. G är Kronobergs länsbokstav och sam står för samverkan. Mötet kan initieras av vem som helst av parterna och sker antingen via Rakel eller fysiskt om så är möjligt.

I ett Gsam finns tre olika vägar att ta. Antingen anser man att händelsen inte kräver någon ytterligare samverkan, att man ska hålla kontakten och se hur händelsen utvecklar sig eller så ser man ett samverkansbehov som kräver att en samverkansstab upprättas.

Illustration för samverkan i kris. Till vänster illustreras respektive hemmastaber (kommun, räddningstjänst osv.), och till höger samverkansstaben.

Samverkansstabens sammansättning är beroende på händelsens art och omfattning, och staben är aktiv så länge krisen kräver det. Bemanningen består i grunden av stabschef (initialt en stabschef från länsstyrelsen, i ett senare skede från vilken av organisationerna som helst), kommunikationsstrategisk resurs (oftast från länsstyrelsen pga att ledningsplatsen ligger geografiskt nära), samt en representant vardera från polis, landsting, räddningstjänst och kommun. Det är alltså i grunden en person som representerar samtliga Kronobergs kommuner, och detsamma gäller räddningstjänsterna. Beroende på art och omfattning, som tidigare nämnts, tas personal in efterhand.

Rent praktiskt samlas staben i en på förhand utsedd gemensam ledningsplats. Samverkansstabens huvudsakliga syfte är att upprätta en gemensam lägesbild, överblicka det samlade resursbehovet, kalla in förstärkningsresurser samt analysera olika scenarier för hur händelsen kan utvecklas. Staben tar aldrig över ansvaret från någon organisation utan utgör istället en stödfunktion för samverkan mellan organisationerna.

Samverkansstabens funktioner beskrivs överskådligt under följande länk: Analys & omfall, Information & Kommunikation, Lägesbild samt Stabschef.

Detta är en första inblick i hur Krissamverkan Kronoberg arbetar i vardag och i kris. Vad som inte har fått något utrymme hittills i inlägget är Regionala Rådet. Regionala rådet leds av Länsstyrelsen och i rådet är landstinget, kommunerna, polismyndigheten och Regionförbundet Södra Småland representerade av sina politiker och högsta tjänstemän. Ordförande i rådet är landshövdingen. Rådet är ett viktigt forum för att ta ut den långsiktiga riktningen för olika satsningar och för att få förankring för det arbete som planeras. Rådet samlas två gånger om året. Läs mer om Krissamverkan Kronoberg i foldern!

 

 

Inlägget börgar bli mastigt och jag sätter punkt här. Om du har fler frågor, skriv en kommentar nedan så besvarar jag dig så snart som möjligt!

/Martina

 

Klarar vi vårt informationsansvar i krisen?

De senaste åren har vi i Kronobergs nätverk för krissamverkan arbetat intensivt med att utveckla både kunskap och samverkan kring kriskommunikation. Bland annat har ett gemensamt dokument med grundläggande principer för informationsinsats vid kris och extraordinär händelse tagits fram.

Arbetsgruppen för kriskommunikation i Krissamverkan Kronoberg består av

  • Erik Sellström, kommunikationschef Länsstyrelsen
  • Robert Loeffel, informationschef Polismyndigheten
  • Ellen Lovén, t.f kommunikationsdirektör Landstinget
  • Henrik Nilsson, kommunikationschef Växjö kommun
  • Carina Karlund, informationschef Ljungby kommun
  • Pia Steinbach, informationschef Tingsryds kommun
  • Susanna Henningsson, kommunikationsstrateg Värends Rtj
  • Martina Lennartsson, kriskommunikatör Länsstyrelsen

Under hösten 2012 har arbetsgruppen bjudit in samtliga kommuner i Kronobergs län att diskutera hur kommunens krisledning och länets gemensamma informationsarbete möter varandras behov. Fungerar de gemensamma rutinerna ur ett kommunalt perspektiv? Vad behöver vi utveckla ytterligare för att säkerställa att vi verkligen klarar att ta vårt ansvar för att samordna information mellan olika aktörer när krisen väl kommer?

Workshopen riktar sig till kommunens krisledningsnämnd och krisledning samt personer som arbetar med information, kommunikation och beredskap i händelse av kris. Målet med workshopen är:

  • Känna till de grundläggande principerna för informations- och kommunikationssamverkan i Krissamverkan Kronoberg
  • Få en ökad kunskap och förståelse för hur informations- och kommunikationssamverkan fungerar i praktiken mellan kommun och samverkansstab
  • Identifiera utmaningar, möjligheter och förslag på utveckling av vår samverkan och förbättring av informationssamordningen

Detta är alltså en av arbetsgruppens stora puckar inför höstens arbete, men det är en mycket intressant och spännande sådan. Vi har fortfarande mycket att lära av varandra och jag själv ser väldigt mycket fram emot att få träffa ännu fler medarbetare som arbetar med kris, information och kommunikation i kommunerna.

Är det någon av er läsare som genomfört något liknande i er organisation? Skriv gärna en rad i kommentarsfältet så kan vi byta erfarenheter 🙂

I takt med att dessa workshops genomförs följer uppdateringar här på bloggen!

/Martina

 

 

Hur kan vi stärka den enskildes ansvar och förmåga vid kris?

Tisdag den 12 juni bjöd Länsstyrelsen och MSB in ett antal viktiga aktörer till en workshop för att fånga upp vilka möjligheter och utmaningar vi ser lokalt och regionalt gällande kommunikation av den enskildes roll och ansvar vid kris.

Enligt regeringen bör informationen om säkerhet i samhället utvecklas för att skapa förtroende för samhällets förmåga och bidra till att den enskildes förmåga att agera stärks. Den enskilde individen har en skyldighet och behöver vara förberedd för att kunna hantera sig egen situation och själv klara de omedelbara behov som kan uppstå. Det gäller t.ex. för sitt eget brandskydd och att hålla sig informerad om hot och risker. Det offentliga måste emellertid skapa förutsättningar för den enskilde att kunna axla detta ansvar.

Det är därför angeläget, menar regeringen, att MSB fortsätter att informera och tydliggöra förhållandet mellan förväntningar på det allmännas ansvar och individens ansvar. MSB har intresserat sig för det arbete vi dragit igång inom ramen för Krissamverkan Kronoberg för att ta fram gemensamma material för kommunikation till den enskilde och till olika målgrupper i samhället. Som ett led i sitt eget arbete med att ta fram material, vill MSB därför att Kronoberg är pilotlän.

Här hittar du minnesanteckningar med några av de punkter som kom fram under dagens gruppdiksussioner och presentationer.

Syftet med workshopen var att fånga upp vilka behov vi ser lokalt och regionalt av både strategi och material för att kunna kommunicera den enskildes säkerhet, roll och ansvar vid kris. Fokus låg på att lyfta fram förslag på hur vi kan utveckla formerna för samarbete och vilket behov av stöd vi ser på regional och lokal nivå. Dessutom presenterades delar av det arbete som bedrivs nationellt och internationellt.

Deltog i workshopen gjorde bland annat representanter från Länsstyrelsen, MSB, polisen, försvarsmakten samt länets kommuner och räddningstjänster.

Nu väntar ett intensivt arbete för att ta dessa förslag vidare, och se vad vi kan åstadkomma tillsammans på regional och nationell nivå. Kan det resultera i en nationell strategi och ett för landet gemensamt stöd och material?

/Martina

Vilda Hilda, Redo & Lilla Ängslan

Det är dags att blicka tillbaka på senaste månadens jobb med Medborgarprojektet, som nu officiellt går vidare under projektnamnet ”Kriskommunikation i vardagen”. Men det är samma frågor vi brottas med, och det är det gångna årets arbete som är grunden för de fortsatta insatserna. 

Från att förra året ha jobbat mycket med att scanna av läget, vad som redan gjorts och vilken kunskap som finns att hämta från andra – ligger vårens fokus på produktion, görandet. Vid arbetsgruppens möte förra fredagen tog vi flera kliv framåt i både tanke och genomförandeprocess. Vi kom till ett vägsjäl och beslutade oss att lägga fokus på att nå ut till barn – och därigenom även föräldrar. Det finns många orsaker till detta, dels är samtliga organisationer positiva till det konkreta förslag som är riktat till denna målgrupp (Aktivitetsboken Vilda Hilda, Redo och Lilla Ängslan skapad av Erika Lindmark), samtidigt nås en grupp av vuxna som börjat förhålla sig till risker och kriser på ett annat sätt – föräldrar.

Det som vi i arbetsgruppen kallar ”drömscenario” är helt enkelt den målbild som vi nu arbetar mot. I den ingår att utveckla karaktärerna i aktivitetsboken och skapa en bokserie som tar upp olika scenarion (olyckor, kris osv). Denna ska sedan distribueras via olika forum (allt från förskola till bvc) och dyka upp i takt med en kampanj. Distributionen kan med fördel kompletteras av t.ex. besök (från en grupp med brandman, polis, m.m.). Samtidigt dyker Vilda Hilda upp som barnprogram, spel, app osv. Hela spektrat ska med, från fysiska besök till onlinespel.

MSB (Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap) har sedan tidigt i höstas följt vårt arbete med projektet, bistått med strategisk kunskap och ett brett nätverk. Detta samarbete kommer att formaliseras ytterligare genom att Kronobergs län kommer att fungera som pilotprojekt. Syftet med att vara pilot/referens är för att vara drivande och  utveckla samarbetet genom hela ”kedjan” – lokalt – regionalt – nationellt i frågan om egenansvar och hur vi kan kommunicera risker och kriser till allmänheten.

”Ett viktigt ingångsvärde är behovet av kunniga och ansvarstagande invånare som vid olyckor och kriser kan ta ett eget ansvar och även bidra med att ta ansvar för andra om kommunens egna resurser inte räcker till eller finns tillgängliga. Invånarnas ansvartagande, kunskaper och förmåga ska anpassas till kommunens hotbild. Samverkan med lokala och regionala medier kan effektivisera kommunikationen mellan kommunen och invånarna.”

Göran Lindmark, MSB, 2012.

I takt med att vi började konkretisera mål med denna satsning, tog vi även kontakt med  UR (Utbildnings Radion). Här hoppas vi på att kunna få till stånd ett samarbete, för att kunna utveckla idén med Vilda Hilda till sin fulla potential. UR beskriver själva sin verksamhet på följande sätt:

”UR är en del av svensk public service tillsammans med Sveriges Radio och SVT.  Vårt uppdrag är att producera och sända kunskapsprogram som breddar, kompletterar och förstärker det andra gör inom utbildningsområdet. Vi tar också ett särskilt ansvar för personer med funktionsnedsättning samt språkliga och etniska minoriteter. Vi driver Kunskapskanalen tillsammans med SVT och sänder även i SR:s och SVT:s kanaler. UR finansieras med radio-och tv-avgiften.
Nyckelordet för oss är att vi ska vara användbara. Det är något som genomsyrar allt vi gör, så att våra program kan användas från förskola till universitet och högskola. Vi arbetar för att ständigt utveckla vår tillgänglighet på nätet, så att UR.se blir ett ännu bättre stöd för lärare, elever, studenter och föräldrar.”

Hämtat från UR.se 2012-01-23

Nu väntar hårt jobb med att få med alla organisationer och på ett eller annat sätt involverade aktörer – hålla ihop laget och jobba hela vägen fram mot målet. Vi satsar högt men ödmjukt, och hoppas att våra eldsjälar i organisationerna (och de pengar vi har på kontot) ger bränsle nog att förverkliga drömscenariot.

Ovan beskrivna projekt är bara en del i arbetet med att kriskommunicera i vardagen.En stor del av arbetet med att förebygga olyckor och kriser ligger på kommunens axlar, men alla organisationer som samarbetar vid en större händelse måste jobba med bygga upp relationsskapande dialog med invånarna. Och det är en intressant fråga är hur man ska arbeta lokalt och regionalt för att skapa denna tillit och ge varandra stöd i processen. Mer om detta vid ett annat tillfälle.

/Martina

 

 

Post regional krisövning

Några veckor har förflutit, höst har blivit vinter och stress inför stor och spännande regional kris- och samverkansövning är förbi. Den 24 november genomförde de samverkande aktörerna i Krissamverkan Kronoberg en övning med fokus på kriskommunikation Övning .info. Till hjälp hade vi en övningswebb som simulerade ”hela internet”. Där samlades respektive aktörs kriswebb, en webb som motsvarade ordinarie extern webb. sociala medier i form av ”Kvitter” och ”Xbook” (övningens motsvarighet till Twitter och Facebook) samt nyhetsmedia i text, bild och ljud. Ett väl bemannat motspel från blåljusorganisationer, informatörsstudenter från Linnéuniversitetet och Sveriges Radio hjälpte oss att genomföra övningen på ett realistiskt sätt.

Det fiktiva scenariot fick de övande veta först samma morgon då övningen drog igång. Huvudhändelsen var en flygkrasch utanför Markaryd i Kronobergs västra del av länet. I östra delen av länet härjade dessutom vinterkräksjukan. Förutom att hantera en stor olycka i samverkan med Krissamverkan Kronobegs aktörer hade man också de sociala medierna osv. att förhålla sig till. Rykten, frågor, information och snabba vändningar från de som spelade ”allmänhet” gav de övande än mer att bita i.

Övningens fokus låg på kriskommunikation, både in i staber via omvärldsbevakning och ut till media och allmänhet men också staberna emellan. Hur väl klarar vi av att hantera uppdraget att bedriva informationssamordning och se till att vi förmedlar Ett budskap – trots flera budbärare?

Just nu samlar vi in allt utvärderingsmaterial, för att (förhoppningsvis) före jul kunna leverera en sammanställd dokumentation om övningen. Vad vi redan nu kan säga om resultatet är att alla övande organisationer har lärt sig någonting på vägen. Informations- och kommunikatiosmässigt har samtliga kunnat dra lärdom av något, även om man i respektive organisation är på olika nivåer gällande resurser och strategier för både traditionell media och sociala medier. Samtliga kan också skriva under på att vi idag står inför en helt annan utmaning när det handlar om information och kommunikation , än vad vi gjorde för bara fem år sedan.

Att denna övning är relevant även för Medborgarprojektet beror självklart på att det handlar om kommunikation i kis. I övningen ingick flera moment där de övande fick chansen att se allmänheten som en belastning eller en resurs. Spontanorganiserade grupper värvade fler deltagare via de sociala medierna och lyckades även få en del uppmärksamhet i medierna. Viss organisering uppmärksammades av de övande, och några övande organisationer vågade lyfta i frågan. Hur man kan kommunicera med spontanorganiserade grupper på ett sätt som kan främja samordnad krishantering hoppas jag är ett ämne för diskussion i den sluliga dokumentation för Övning .info bjuder på.

Resultatet kommer självklart att delas med de nyfikna som önskar en inblick i hur övningen gick egentligen!

/Martina