”Strategiska knäckfrågor”

Fantastisk rubrik på en mycket intressant och tankeväckande sammanfattning från en Tankesmedja på MSB (med representanter från avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete). Syftet med tankesmedjan var att diskutera individens roll i samhällets säkerhetarbete.

Under tankesmedjan framkom en rad synpunkter värda att ta i beaktning även i det regionala arbetet med den enskildes roll och ansvar, nedan presenteras några av dem:

  • Ansvarsfrågan har flera dimensioner, t.ex. gränsdragningen mellan faktiskt (juridiskt) ansvar och moraliskt/etiskt ansvar
  • Ansvarsfrågan behöver kopplas till olika samhällsviktiga verksamheter och beroendet av dessa – därtill utveckla kunskap om konsekvenserna vid störningar
  • Ett krismedvetande hos allmänheten eller den enskilde måste skapas innan ansvarsfrågorna kan tas upp
  • Var kommer de etablerade frivilligorganisationerna in i stödet till den enskilde?

För att klura vidare kan man ställa sig följande ”strategiska knäckfrågor”:

  • Vad krävs av samhället för att stödja den enskildes möjligheter att öka sina kunskaper och därmed den egna förmågan?
  • Vilka krav kan rimligen ställas på den enskilda individens kunskaper och förmåga?
  • Hur kan kommunen utveckla sitt stöd till de enskilda individerna för att höja deras kunskaper och förmåga att ta ansvar för den egna säkerheten?
  • Hur ska myndigheter, organisationer och företag i det praktiska arbetet se på vad som juridiskt sett är individens ansvar och vad som kan anses vara ansvar i moralisk/etisk mening?
  • Hur kan samhället möta frivilliginsatser där kvaliteten på insatserna kan vara otillräckliga på grund av bristande kunskaper eller förmåga?

Det här var ett utdrag ur de idéer, tankar och frågor som lyftes upp vid tankesmedjan 7 december 2011, och det är tänkvärda sådana. Vi bär med oss dem i det fortsatta arbetet och håller dig uppdaterad om var landet ligger! Kanske har vi väckt några tankar hos dig som läser också?

/Martina

Annonser

Projektpresentation på MSB

Från att i tidigare inlägg skrivit mycket om de månader som passerat, kommer här en lägesrapport för dagen. Jag befinner mig i Stockholm och om en liten stund ska jag bege mig till MSB (Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap). Jag är inbjuden till ett möte för att diskutera ”Den enskildes roll och ansvar”, och kommer då också dela med mig av hur vi arbetar med frågan på regional nivå. Detta möte kommer garanterat att bli otroligt givande, och det ska bli väldigt intressant att få höra MSB:s framtidsplaner för 2012.

På agendan för dagens möte är det flera punkter som är riktigt lockande. Förutom att gå igenom bakgrund och problemanalys, med tillhörande frågeställningar och definitioner ser jag fram emot att höra hur andra arbetar med frågan. MSB ska också ge en presentation av en ”inividmodell” som tagits fram och sedan följer visionerna – hur ska vi jobba i framtiden?

Om du är nyfiken på hur mötet gick, bloggar jag om det på tåget på vägen hem ikväll! På grund av svajig uppkoppling får uppdateringen vänta till imorgon! 

/Martina

Möten och utveckling

Precis som beskrivs i inlägget om själva uppdraget nedan, innebär projektet både att synliggöra och vidareutveckla.

För att synliggöra det arbete som redan görs, bland våra samverkansparter i Krissamverkan Kronoberg och andra aktörer, tittade vi oss omkring och påbörjade en kartläggning. De frågor vi utgick ifrån kan sammanfattas som följer: Vilka aktörer arbetar redan med frågan om den enskildes ansvar eller har intresse av att gör det? Vilka aktörer tror vi är intresserade av att samarbeta och nätverka, för att öka spridningen av kunskap och förståelse för den enskildes ansvar?

Med dessa frågor som utgångspunkt började undertecknad att träffa människor från olika organisationer, såväl internt som externt. Varje möte har inletts med en intention om att diskussionerna ska vara förutsättningslösa. Var och en har berättat sin historia och relation till begreppen egenansvar, krisberedskap och kriskommunikation. Detta har också skapat ett flertal olika ingångar till projektets kärna, där ingen är den andra lik. Varför jag inte tycker det är ett dugg problematiskt att alla vill jobba på olika sätt? För att det är helt fantastiskt att så många människor, inom så olika organisationer, brinner lika mycket för frågan.

Ju fler idéer desto bättre. Ju mer liv vi kan blåsa i frågan desto gynnsammare. När jag träffade Anna Bertland, projektledare för Medborgarkontoret¹ i Växjö, diskuterade vi hur man på bästa sätt kan nå ut med samhällsinformation till personer med bristande kunskaper i både svenska språket och det svenska krishanteringssystemet. Är det en självklarhet vad det offentliga ansvarar för eller vart man ska vända sig för mer information? Hur bra är det offentliga på att bemöta personer som har med sig en annan kultur och ett annat språk i bagaget? Förstnämnda frågan vågar dock påstå gör sig gällande till större delen av Sveriges befolkning, och inte någon specifik behovsgrupp.

Vad vi under mötet var rörande överens om var att Medborgarkontoret borde vara en självklar plats för såväl möten med människor som en plats för att förmedla information om både individens eget ansvar, krishantering och kriskommunikation. Om det kommer att ske genom workshops, tryckt material, med hjälp av designstudenternas arbeten eller på något helt annat sätt – det får tiden utvisa. Medborgarkontoret har officiell invigning den 3 december, och innan dess träffar jag Anna Bertland för att driva frågan vidare.

Kommer du att följa utvecklingen?

Längre fram dyker det upp fler berättelser om vilka jag har träffat och vad vi pratat om. Möten med människor, är kärnan till utveckling. Are you with me?

/ Martina

¹Medborgarkontor är ett kontor för offentlig service, i första hand given av kommuner, där kontaktfunktionen från flera olika offentliga enheter samlokaliseras för att ge medborgaren lättare åtkomst. I medborgarkontoren erbjuds också förutom rent administrativ service, möjlighet få tillgång till samhällsinformation och ibland även rådgivning i ekonomiska och juridiska frågor.