Nätverket Krissamverkan Kronoberg & samverkansstaben

För ett tag sedan fick jag en fråga som jag tänkte ta tag i och försöka besvara. ”Utveckla gärna beskrivningar om de olika staberna, samverkansstab och hemmastab. Hur fungerar de, vad har de för syfte och uppgift? Hur relaterar de till sin omgivning?” Jag börjar i den ände som beskriver nätverket, och tar mig mot samverkansstabens syfte i lite längre ner.

 

Krissamverkan Kronoberg – för ett tryggt och säkert Kronoberg i vardag och i kris

 

Krissamverkan Kronoberg är ett nätverk för krisberedskapssystemets aktörer i Kronobergs län och består av länsstyrelsen, polisen, landstinget, samtliga kommuner och räddningstjänster samt försvarsmakten. Organisationen Krissamverkan Kronoberg är ett löst kopplat system där händelseutvecklingen sätter ramen för styrmekanismerna. För att skapa och upprätthålla ett effektivt samarbete i den gemensamma krishanteringen utgår nätverket från en värdering som innebär att samverkan mellan aktörerna och samordningen i samverkansstaben ska betraktas som självklar. Den minst drabbade aktören ska hjälpa den mest drabbade aktören, och alla inblandade ska ska förmedla ett gemensamt budskap till allmänhet och media.

Gemensam värdegrund:

  • Snabb, koordinerad och väl avvägd krisledning
  • Aktiv omvärldsbevakning och analys
  • Ett lärande nätverk med kompetens för det oväntade
  • Gemensamma arbetssätt, rutiner och stödverktyg

Nätverket hålls samman genom ett aktivt arbete med både arbetsgrupper för olika ansvarsområden, bredare nätverksmöten och gemensam utbildning och övning. Antalet arbetsgrupper är dynamiskt, och likaså dess inriktningar beroende på vilka projekt etc. som bedrivs i länet. De grupper som är beständiga är Styrgruppen, Stab och ledning, Kriskommunikation, Utbildning och övning, Krisstöd, Räddningstjänst och Beredskapssamordnare. Exempel på grupper som kommit till i takt med nätverkets utveckling är Medborgarprojektet, Rakel och Styrel.

Organisationsskiss

Bilden ovan visar hur Krissamverkan Kronoberg är organiserat i vardag (med arbetsgrupper etc.) och vad som sker i kris. I skarpt läge sammankallas tjänsteman i beredskap (TiB) på länsstyrelsen och landstinget, polischef i beredskap och räddningschef i beredskap till ett Gsam-möte. G är Kronobergs länsbokstav och sam står för samverkan. Mötet kan initieras av vem som helst av parterna och sker antingen via Rakel eller fysiskt om så är möjligt.

I ett Gsam finns tre olika vägar att ta. Antingen anser man att händelsen inte kräver någon ytterligare samverkan, att man ska hålla kontakten och se hur händelsen utvecklar sig eller så ser man ett samverkansbehov som kräver att en samverkansstab upprättas.

Illustration för samverkan i kris. Till vänster illustreras respektive hemmastaber (kommun, räddningstjänst osv.), och till höger samverkansstaben.

Samverkansstabens sammansättning är beroende på händelsens art och omfattning, och staben är aktiv så länge krisen kräver det. Bemanningen består i grunden av stabschef (initialt en stabschef från länsstyrelsen, i ett senare skede från vilken av organisationerna som helst), kommunikationsstrategisk resurs (oftast från länsstyrelsen pga att ledningsplatsen ligger geografiskt nära), samt en representant vardera från polis, landsting, räddningstjänst och kommun. Det är alltså i grunden en person som representerar samtliga Kronobergs kommuner, och detsamma gäller räddningstjänsterna. Beroende på art och omfattning, som tidigare nämnts, tas personal in efterhand.

Rent praktiskt samlas staben i en på förhand utsedd gemensam ledningsplats. Samverkansstabens huvudsakliga syfte är att upprätta en gemensam lägesbild, överblicka det samlade resursbehovet, kalla in förstärkningsresurser samt analysera olika scenarier för hur händelsen kan utvecklas. Staben tar aldrig över ansvaret från någon organisation utan utgör istället en stödfunktion för samverkan mellan organisationerna.

Samverkansstabens funktioner beskrivs överskådligt under följande länk: Analys & omfall, Information & Kommunikation, Lägesbild samt Stabschef.

Detta är en första inblick i hur Krissamverkan Kronoberg arbetar i vardag och i kris. Vad som inte har fått något utrymme hittills i inlägget är Regionala Rådet. Regionala rådet leds av Länsstyrelsen och i rådet är landstinget, kommunerna, polismyndigheten och Regionförbundet Södra Småland representerade av sina politiker och högsta tjänstemän. Ordförande i rådet är landshövdingen. Rådet är ett viktigt forum för att ta ut den långsiktiga riktningen för olika satsningar och för att få förankring för det arbete som planeras. Rådet samlas två gånger om året. Läs mer om Krissamverkan Kronoberg i foldern!

 

 

Inlägget börgar bli mastigt och jag sätter punkt här. Om du har fler frågor, skriv en kommentar nedan så besvarar jag dig så snart som möjligt!

/Martina

 

Annonser

Klarar vi vårt informationsansvar i krisen?

De senaste åren har vi i Kronobergs nätverk för krissamverkan arbetat intensivt med att utveckla både kunskap och samverkan kring kriskommunikation. Bland annat har ett gemensamt dokument med grundläggande principer för informationsinsats vid kris och extraordinär händelse tagits fram.

Arbetsgruppen för kriskommunikation i Krissamverkan Kronoberg består av

  • Erik Sellström, kommunikationschef Länsstyrelsen
  • Robert Loeffel, informationschef Polismyndigheten
  • Ellen Lovén, t.f kommunikationsdirektör Landstinget
  • Henrik Nilsson, kommunikationschef Växjö kommun
  • Carina Karlund, informationschef Ljungby kommun
  • Pia Steinbach, informationschef Tingsryds kommun
  • Susanna Henningsson, kommunikationsstrateg Värends Rtj
  • Martina Lennartsson, kriskommunikatör Länsstyrelsen

Under hösten 2012 har arbetsgruppen bjudit in samtliga kommuner i Kronobergs län att diskutera hur kommunens krisledning och länets gemensamma informationsarbete möter varandras behov. Fungerar de gemensamma rutinerna ur ett kommunalt perspektiv? Vad behöver vi utveckla ytterligare för att säkerställa att vi verkligen klarar att ta vårt ansvar för att samordna information mellan olika aktörer när krisen väl kommer?

Workshopen riktar sig till kommunens krisledningsnämnd och krisledning samt personer som arbetar med information, kommunikation och beredskap i händelse av kris. Målet med workshopen är:

  • Känna till de grundläggande principerna för informations- och kommunikationssamverkan i Krissamverkan Kronoberg
  • Få en ökad kunskap och förståelse för hur informations- och kommunikationssamverkan fungerar i praktiken mellan kommun och samverkansstab
  • Identifiera utmaningar, möjligheter och förslag på utveckling av vår samverkan och förbättring av informationssamordningen

Detta är alltså en av arbetsgruppens stora puckar inför höstens arbete, men det är en mycket intressant och spännande sådan. Vi har fortfarande mycket att lära av varandra och jag själv ser väldigt mycket fram emot att få träffa ännu fler medarbetare som arbetar med kris, information och kommunikation i kommunerna.

Är det någon av er läsare som genomfört något liknande i er organisation? Skriv gärna en rad i kommentarsfältet så kan vi byta erfarenheter 🙂

I takt med att dessa workshops genomförs följer uppdateringar här på bloggen!

/Martina

 

 

Hur kan vi stärka den enskildes ansvar och förmåga vid kris?

Tisdag den 12 juni bjöd Länsstyrelsen och MSB in ett antal viktiga aktörer till en workshop för att fånga upp vilka möjligheter och utmaningar vi ser lokalt och regionalt gällande kommunikation av den enskildes roll och ansvar vid kris.

Enligt regeringen bör informationen om säkerhet i samhället utvecklas för att skapa förtroende för samhällets förmåga och bidra till att den enskildes förmåga att agera stärks. Den enskilde individen har en skyldighet och behöver vara förberedd för att kunna hantera sig egen situation och själv klara de omedelbara behov som kan uppstå. Det gäller t.ex. för sitt eget brandskydd och att hålla sig informerad om hot och risker. Det offentliga måste emellertid skapa förutsättningar för den enskilde att kunna axla detta ansvar.

Det är därför angeläget, menar regeringen, att MSB fortsätter att informera och tydliggöra förhållandet mellan förväntningar på det allmännas ansvar och individens ansvar. MSB har intresserat sig för det arbete vi dragit igång inom ramen för Krissamverkan Kronoberg för att ta fram gemensamma material för kommunikation till den enskilde och till olika målgrupper i samhället. Som ett led i sitt eget arbete med att ta fram material, vill MSB därför att Kronoberg är pilotlän.

Här hittar du minnesanteckningar med några av de punkter som kom fram under dagens gruppdiksussioner och presentationer.

Syftet med workshopen var att fånga upp vilka behov vi ser lokalt och regionalt av både strategi och material för att kunna kommunicera den enskildes säkerhet, roll och ansvar vid kris. Fokus låg på att lyfta fram förslag på hur vi kan utveckla formerna för samarbete och vilket behov av stöd vi ser på regional och lokal nivå. Dessutom presenterades delar av det arbete som bedrivs nationellt och internationellt.

Deltog i workshopen gjorde bland annat representanter från Länsstyrelsen, MSB, polisen, försvarsmakten samt länets kommuner och räddningstjänster.

Nu väntar ett intensivt arbete för att ta dessa förslag vidare, och se vad vi kan åstadkomma tillsammans på regional och nationell nivå. Kan det resultera i en nationell strategi och ett för landet gemensamt stöd och material?

/Martina

Bloggen återuppstår

Efter ett långt uppehåll från bloggande är det inte alltid lätt att ta vid där man slutade. Jag börjar därför där senaste inlägget slutade och ska försöka ge en resumé över vad som hänt och vad som är på gång framöver.

Under våren har det hänt en hel del. Projektet som denna blogg har sin utgångspunkt i (Medborgarprojektet och Kriskommunikation i vardagen) har fått en skjuts i rätt riktning genom att vi nu har möjlighet att använda figurerna Vilda Hilda, Redo och Lilla Ängslan i det fortsatta arbetet. Avtalet med karaktärernas skapare, Erika Lindmark är i hamn sedan några veckor tillbaka och i skrivande stund väntar vi på att få in offerter från våra upphandlade byråer för en kommande kommunikationssatsning.

Under mars och april lades det i Krissamverkan Kronoberg för min del mycket fokus på att arbeta med de utvecklingsområden som identifierades under Övning .info i november 2011. Arbetsgruppen för kriskommunikation i Krissamverkan Kronoberg höll i mars en utbildning i kriskommunikationen – med fokus på hur det är tänkt att vi ska arbeta med informationssamverkan vid kris. Med hjälp av ett scenarion och gruppdiskussioner kunde vi hitta både framgångsfaktorer och framtida utmaningar att jobba vidare med. Dessa diskussioner sådde ett frö till kommunturné under hösten, som jag återkommer till i ett senare inlägg.

Vi fick också besök av MSB under mars månad, av Christina och Göran som arbetar med den enskildes säkerhet på nationell nivå. Under en halvdag hann vi komma långt i vårt samarbete och en projektplan utfomades för att formalisera det faktum att Länsstyrelsen i Kronoberg agerar pilotlän med arbetet som vi gör kring den enskildes roll och ansvar. Mötet resulterade också i en workshop som genomfördes 12 juni, även denna punkt kräver ett eget inlägg (det är som ni ser inte bristen på innehåll att blogga om som varit problemet).

April innebar inte bara påskledigt, utan fokus på ännu en punkt som under övningen identifierats som viktig att utveckla: att tala med och i media. Så i samband med Krissamverkan Kronobergs nätverksmöte med samtliga arbetsgrupper, bjöd vi också in till ett pass mediaträning. Deltagarna fick både en teoretisk grund och praktisk övning, som också dokumenterades på film. Mycket lärorikt tyckte många av dem, och flera ville öva mer hemma i den egna organisationen. Maj var en månad full av resor, konferenser (MSB:S Kriskommunikationsutbildning t.ex. som jag kan blogga om i ett separat inlägg) och interna förändringar.

Detta var en kort resumé. Räkna med en bloggboom innan semestern drar igång på allvar – och jag hoppas att innehållet ska locka tillbaka de läsare som faktiskt hittat hit en och annan gång. Därefter är uppdateringarna tillbaka med ungefär en veckas mellanrum, och de frågor som dykt upp från under bloggens existens kommer äntligen att få sina svar 🙂 

Varma hälsningar,

Martina, projektledare Kriskommunikation i vardagen

Utvärdering av Övning .info 2011

För några veckor sedan färdigställdes utvärderingen av Övning .info (regional samverkansövning som gick av stapeln 24 november 2011). Fokus för övningen var kriskommunikation och att öva både information in, ut och emellan samverkansparterna. Genom att använda en övningswebb testades både förmågan att omvärldsbevaka både traditionella och sociala medier, samt att kommunicera via nya kanaler.

Under 2011 tog arbetsgruppen för kriskommunikation fram ett gemensamt dokument för informationshantering vid kris och extraordinär händelse, ett dokument som endast gäller då länsstyrelsen är geografiskt områdesansvarig och samverkansstab är upprättad.  Övningen visade att de gemensamma rutiner och principer som jobbats fram inom Krissamverkan Kronoberg de senaste åren fått fäste, men att det fortfarande finns mycket kvar att jobba vidare med. Jag kommer dock hålla mig till informations- och kommunikationsdelen i detta inlägg.

Utvärdering Övning .info 2011

Princip: Ett budskap – flera budbärare

Kommunikationsdokumentet har efter övningen diskuterats både utan och innan, med slutsatsen att ramarna som är satta håller. Det som krävs är ett utbrett förankringsarbete  och att öva, diskutera och ifrågasätta som krävs för att det ska fungera ännu bättre i praktiken.

En av observatörerna i övningen påpekade tidigt att informationsarbetet* underdimensionerats rejält. Redan i utvärderingen några dagar efter övningen dök intressanta diskussioner upp gällande bl.a. resurser, kompetens och bemanning i informationsfunktionen i samverkansstaben. Vikten av att från sin hemmastab (t.ex. en kommun med minst 2-3 personer som arbetar med kommunikation) våga släppa resurser till samverkansstaben lyftes upp. Att förse samverkansstaben med förstärkning och ytterligare kompetens avlastar hemmastaberna i förlängningen och dessutom är det en fördel för hemmastaben att ha direktkontakt med samverkansstaben via sin resurs.

Resultatet efter övningen visar också att funktionerna inom samverkansstaben måste bli klarare över varandras roller, och så även samverkansstab och hemmastaber emellan. Den roll som informationsfunktionen ska axla ska vara tydlig och arbetet vara ett stöd och  vägledning för att kunna uppfylla principen Ett budskap – flera budbärare. Men den organisationsspecifika och grundläggande informationen måste kommuniceras enligt rådande rutin i respektive organisation – för att inte hamna än mer på efterkälken med informationen till media och allmänhet.

Det borde finnas en regional sida för samlad krisinformation, menar många av länets krisaktörer. På sätt finns det alltid en sida att hänvisa till i t.ex. sociala medier, men också en sida för medierna att kunna använda sig av. En plats att ha en regional sida/flik på är Krisinformation.se – om detta är möjligt återstår att se. Alternativet är att skapa en egen lösning på regional nivå.

Om du är nyfiken på utvärderingen eller undrar över något annat, hör av dig! martina.lennartsson[at]lansstyrelsen.se | Detta inlägg kan komma att uppdateras, då det är en tisdagseftermiddag som känns lite snurrig. Kanske kommer jag på något mer spännande att dela med mig av? Stay tuned!

/Martina

*Huvudscenariot för övningen var en flygkrasch i Småland med ca. 150 pers, varav ungefär hälften överlevde

Du behövs!

20120220-134535.jpg

Du behövs, men länsstyrelsen behövs också. Städade skrivbordet och hittade en plasch som jag sparat från förra året – mest för att den får mig att tänka till och bli sporrad och jobba ännu mer med dessa frågor.

Varför finns inte länsstyrelsen med som stödjande aktör? 

/Martina

Vad har mångfald med krishantering att göra?

Mer än man kan tro visade det sig när vi inom Krissamverkan Kronoberg fick chansen att gå på en föreläsning med Sara Lund / Claes Schmidt. 

Sara Lund / Claes Schmidt

Ur inbjudan: ”Krishanteringen är till för våra medborgare – men vet vi ens hur våra målgrupper ser ut idag? Sara Lund menar att många av oss lever med en bild av Sverige som inte längre existerar. Välkommen på en inspirerande och underhållande föreläsning om hur normer och värderingar styr våra liv. Du kommer att få många aha-upplevelser och åtskilliga möjligheter att skratta åt dina egna fördomar. Du kommer att tänka tankar du aldrig tänkt och ställa frågor du aldrig vågat fråga. I bästa fall blir du av med dina fördomar – i sämsta fall har du bara flyttat dina egna gränser ett par snäpp framåt.”

Föreläsningen handlade mycket om mångfald, rädslan för ”sånt där som man inte är van vid” och jämställdhet (läs mer på gillalika.se). Sara Lund gjorde flera intressant kopplingar till krishantering och satte flera yrkesområdens jämställdhetstankar på sin spets. Samtidigt fick många av oss en tankeställare kring olika fördomar och att mycket handlar om inte vara van. Hur blir vi ännu bättre på att vänja oss vid samhället som vi lever i?

/Martina

Planeringsarbete – regionalt fokus

Idag kändes det lyxigt att komma till jobbet och få gå inomhus. Kylan och vinter börjar onekligen kännas påtaglig och det verkar inte som vädret bestämde sig för att hoppa över de råkalla vintermånaderna detta året heller. Passande nog hade en nättidning publicerat bästa tipsen för att hålla sig varm i vinterkylan – och tipsen fungerade bra! Lager på lager och mössa på toppen.

Men vad gör man den dagen som värmen är utslagen även inomhus? Har du någon aning hur lång tid det tar för ditt hus/din lägenhet att bli totalt utkyld vid vinterväder och t.ex. långvarigt elbortfall eller annan orsak som stör din värmeförsörjning? Har du några självklara do’s and dont’s i det läget? 

Redan vid kl. 8.00 i morse träffades den regionala arbetsgruppen för Medborgarprojektet för att jobba vidare framåt. Idag var även Erika Lindmark med på mötet, för att kunna bolla idéer och sätta rimliga tidsgränser. Idag har fokus legat på det regionala perspektivet – hela vägen. Eftersom vi fortfarande inte fått något svar från UR (svar har vi fått, som visar på att de är nyfikna på idén, men hänvisat oss vidare till andra medarbetare som bättre kan hjälpa oss med frågan), måste vi jobba vidare med hur processen ska se ut här i länet.

Efter dagens möte ser vi framför oss att vi kan presentera ett helt klart kit med både material och en liten ”presentationsgrupp” för t.ex. rektorer eller lärare före sommaren. Materialet kommer att utvecklas till 4 berättelser, med många aktiverande inslag. Konceptet kommer sedan att pilotköras på x antal förskolor (t.ex. en i varje kommun) direkt efter sommaren. Om det faller väl ut kommer en mer omfattande turné att göras under senhösten.

Det var en kort uppdatering om hur arbetet rullar vidare! Nu väntar jobb, få tag i nyckelpersoner, jobba vidare med förankring och parallella spår både lokalt, regionalt och nationellt!

/Martina

Vilda Hilda, Redo & Lilla Ängslan

Det är dags att blicka tillbaka på senaste månadens jobb med Medborgarprojektet, som nu officiellt går vidare under projektnamnet ”Kriskommunikation i vardagen”. Men det är samma frågor vi brottas med, och det är det gångna årets arbete som är grunden för de fortsatta insatserna. 

Från att förra året ha jobbat mycket med att scanna av läget, vad som redan gjorts och vilken kunskap som finns att hämta från andra – ligger vårens fokus på produktion, görandet. Vid arbetsgruppens möte förra fredagen tog vi flera kliv framåt i både tanke och genomförandeprocess. Vi kom till ett vägsjäl och beslutade oss att lägga fokus på att nå ut till barn – och därigenom även föräldrar. Det finns många orsaker till detta, dels är samtliga organisationer positiva till det konkreta förslag som är riktat till denna målgrupp (Aktivitetsboken Vilda Hilda, Redo och Lilla Ängslan skapad av Erika Lindmark), samtidigt nås en grupp av vuxna som börjat förhålla sig till risker och kriser på ett annat sätt – föräldrar.

Det som vi i arbetsgruppen kallar ”drömscenario” är helt enkelt den målbild som vi nu arbetar mot. I den ingår att utveckla karaktärerna i aktivitetsboken och skapa en bokserie som tar upp olika scenarion (olyckor, kris osv). Denna ska sedan distribueras via olika forum (allt från förskola till bvc) och dyka upp i takt med en kampanj. Distributionen kan med fördel kompletteras av t.ex. besök (från en grupp med brandman, polis, m.m.). Samtidigt dyker Vilda Hilda upp som barnprogram, spel, app osv. Hela spektrat ska med, från fysiska besök till onlinespel.

MSB (Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap) har sedan tidigt i höstas följt vårt arbete med projektet, bistått med strategisk kunskap och ett brett nätverk. Detta samarbete kommer att formaliseras ytterligare genom att Kronobergs län kommer att fungera som pilotprojekt. Syftet med att vara pilot/referens är för att vara drivande och  utveckla samarbetet genom hela ”kedjan” – lokalt – regionalt – nationellt i frågan om egenansvar och hur vi kan kommunicera risker och kriser till allmänheten.

”Ett viktigt ingångsvärde är behovet av kunniga och ansvarstagande invånare som vid olyckor och kriser kan ta ett eget ansvar och även bidra med att ta ansvar för andra om kommunens egna resurser inte räcker till eller finns tillgängliga. Invånarnas ansvartagande, kunskaper och förmåga ska anpassas till kommunens hotbild. Samverkan med lokala och regionala medier kan effektivisera kommunikationen mellan kommunen och invånarna.”

Göran Lindmark, MSB, 2012.

I takt med att vi började konkretisera mål med denna satsning, tog vi även kontakt med  UR (Utbildnings Radion). Här hoppas vi på att kunna få till stånd ett samarbete, för att kunna utveckla idén med Vilda Hilda till sin fulla potential. UR beskriver själva sin verksamhet på följande sätt:

”UR är en del av svensk public service tillsammans med Sveriges Radio och SVT.  Vårt uppdrag är att producera och sända kunskapsprogram som breddar, kompletterar och förstärker det andra gör inom utbildningsområdet. Vi tar också ett särskilt ansvar för personer med funktionsnedsättning samt språkliga och etniska minoriteter. Vi driver Kunskapskanalen tillsammans med SVT och sänder även i SR:s och SVT:s kanaler. UR finansieras med radio-och tv-avgiften.
Nyckelordet för oss är att vi ska vara användbara. Det är något som genomsyrar allt vi gör, så att våra program kan användas från förskola till universitet och högskola. Vi arbetar för att ständigt utveckla vår tillgänglighet på nätet, så att UR.se blir ett ännu bättre stöd för lärare, elever, studenter och föräldrar.”

Hämtat från UR.se 2012-01-23

Nu väntar hårt jobb med att få med alla organisationer och på ett eller annat sätt involverade aktörer – hålla ihop laget och jobba hela vägen fram mot målet. Vi satsar högt men ödmjukt, och hoppas att våra eldsjälar i organisationerna (och de pengar vi har på kontot) ger bränsle nog att förverkliga drömscenariot.

Ovan beskrivna projekt är bara en del i arbetet med att kriskommunicera i vardagen.En stor del av arbetet med att förebygga olyckor och kriser ligger på kommunens axlar, men alla organisationer som samarbetar vid en större händelse måste jobba med bygga upp relationsskapande dialog med invånarna. Och det är en intressant fråga är hur man ska arbeta lokalt och regionalt för att skapa denna tillit och ge varandra stöd i processen. Mer om detta vid ett annat tillfälle.

/Martina