Nätverket Krissamverkan Kronoberg & samverkansstaben

För ett tag sedan fick jag en fråga som jag tänkte ta tag i och försöka besvara. ”Utveckla gärna beskrivningar om de olika staberna, samverkansstab och hemmastab. Hur fungerar de, vad har de för syfte och uppgift? Hur relaterar de till sin omgivning?” Jag börjar i den ände som beskriver nätverket, och tar mig mot samverkansstabens syfte i lite längre ner.

 

Krissamverkan Kronoberg – för ett tryggt och säkert Kronoberg i vardag och i kris

 

Krissamverkan Kronoberg är ett nätverk för krisberedskapssystemets aktörer i Kronobergs län och består av länsstyrelsen, polisen, landstinget, samtliga kommuner och räddningstjänster samt försvarsmakten. Organisationen Krissamverkan Kronoberg är ett löst kopplat system där händelseutvecklingen sätter ramen för styrmekanismerna. För att skapa och upprätthålla ett effektivt samarbete i den gemensamma krishanteringen utgår nätverket från en värdering som innebär att samverkan mellan aktörerna och samordningen i samverkansstaben ska betraktas som självklar. Den minst drabbade aktören ska hjälpa den mest drabbade aktören, och alla inblandade ska ska förmedla ett gemensamt budskap till allmänhet och media.

Gemensam värdegrund:

  • Snabb, koordinerad och väl avvägd krisledning
  • Aktiv omvärldsbevakning och analys
  • Ett lärande nätverk med kompetens för det oväntade
  • Gemensamma arbetssätt, rutiner och stödverktyg

Nätverket hålls samman genom ett aktivt arbete med både arbetsgrupper för olika ansvarsområden, bredare nätverksmöten och gemensam utbildning och övning. Antalet arbetsgrupper är dynamiskt, och likaså dess inriktningar beroende på vilka projekt etc. som bedrivs i länet. De grupper som är beständiga är Styrgruppen, Stab och ledning, Kriskommunikation, Utbildning och övning, Krisstöd, Räddningstjänst och Beredskapssamordnare. Exempel på grupper som kommit till i takt med nätverkets utveckling är Medborgarprojektet, Rakel och Styrel.

Organisationsskiss

Bilden ovan visar hur Krissamverkan Kronoberg är organiserat i vardag (med arbetsgrupper etc.) och vad som sker i kris. I skarpt läge sammankallas tjänsteman i beredskap (TiB) på länsstyrelsen och landstinget, polischef i beredskap och räddningschef i beredskap till ett Gsam-möte. G är Kronobergs länsbokstav och sam står för samverkan. Mötet kan initieras av vem som helst av parterna och sker antingen via Rakel eller fysiskt om så är möjligt.

I ett Gsam finns tre olika vägar att ta. Antingen anser man att händelsen inte kräver någon ytterligare samverkan, att man ska hålla kontakten och se hur händelsen utvecklar sig eller så ser man ett samverkansbehov som kräver att en samverkansstab upprättas.

Illustration för samverkan i kris. Till vänster illustreras respektive hemmastaber (kommun, räddningstjänst osv.), och till höger samverkansstaben.

Samverkansstabens sammansättning är beroende på händelsens art och omfattning, och staben är aktiv så länge krisen kräver det. Bemanningen består i grunden av stabschef (initialt en stabschef från länsstyrelsen, i ett senare skede från vilken av organisationerna som helst), kommunikationsstrategisk resurs (oftast från länsstyrelsen pga att ledningsplatsen ligger geografiskt nära), samt en representant vardera från polis, landsting, räddningstjänst och kommun. Det är alltså i grunden en person som representerar samtliga Kronobergs kommuner, och detsamma gäller räddningstjänsterna. Beroende på art och omfattning, som tidigare nämnts, tas personal in efterhand.

Rent praktiskt samlas staben i en på förhand utsedd gemensam ledningsplats. Samverkansstabens huvudsakliga syfte är att upprätta en gemensam lägesbild, överblicka det samlade resursbehovet, kalla in förstärkningsresurser samt analysera olika scenarier för hur händelsen kan utvecklas. Staben tar aldrig över ansvaret från någon organisation utan utgör istället en stödfunktion för samverkan mellan organisationerna.

Samverkansstabens funktioner beskrivs överskådligt under följande länk: Analys & omfall, Information & Kommunikation, Lägesbild samt Stabschef.

Detta är en första inblick i hur Krissamverkan Kronoberg arbetar i vardag och i kris. Vad som inte har fått något utrymme hittills i inlägget är Regionala Rådet. Regionala rådet leds av Länsstyrelsen och i rådet är landstinget, kommunerna, polismyndigheten och Regionförbundet Södra Småland representerade av sina politiker och högsta tjänstemän. Ordförande i rådet är landshövdingen. Rådet är ett viktigt forum för att ta ut den långsiktiga riktningen för olika satsningar och för att få förankring för det arbete som planeras. Rådet samlas två gånger om året. Läs mer om Krissamverkan Kronoberg i foldern!

 

 

Inlägget börgar bli mastigt och jag sätter punkt här. Om du har fler frågor, skriv en kommentar nedan så besvarar jag dig så snart som möjligt!

/Martina

 

Annonser

2 thoughts on “Nätverket Krissamverkan Kronoberg & samverkansstaben

    • Hej Johan!

      Det sena svaret ursäktas med semestertider!

      Kronobergs län har klarat sig bra jämfört med Jönköping och Kalmar så det har inte krävts någon samverkansstab. Däremot har Kronoberg efter bästa förmåga hjälpt till med pumpresurser etc.

      /Martina

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s